I början på 1900- talet kunde varken timmer eller färdigsågade varor transporteras långt på ett effektivt sätt. Här uppe i Västerbotten hade varje by minst en liten fast eller ambulerande såg för att kunna förse orten med de trävaror som behövdes. Just en sådan ambulerande såg ställdes 1929 upp i Brattby.
Runt sekelskiftet följde vägnätet älvdalarna och Brattby, som ligger där Vindelälven och Umeälven möts, var centralt beläget. Dessutom växte den fina norrländska råvaran inpå knuten. Platsen fanns därmed vara till belåtenhet och redan 1931 blev sågen permanent.
Under de dryga 70 år som gått sen dess har den lilla ambulerande sågbänken, genom tre generationer skogsmäns försorg, utvecklats till en industri. Men grundförutsättningarna för verksamheten är fortfarande desamma; närheten till europavägarna, norrlandsråvaran och fokuseringen på effektiv logistik. Från stock till kund.
